Myten om Katarina I av Ryssland.

Myten att Katarina I av Ryssland skulle vara svenska, av släkten Rabe, går långt tillbaka i tiden. Redan 1758 - 31 år efter Katarinas död så skrivs ett dokument som ofta används för att hävda att myten är sann. Dokumentet är skrivet av Lars Kinström som i sitt andra gifte var gift med Anna-Maria Bergendahl. Hon hade tidigare varit gift med Johan Rabe vars släkt dokumentet beskriver och där man påstår att Katarina tillhörde släkten Rabe. Då Lars äldsta son och Anna-Marias äldsta dotter var gifta med varandra och hade barn så kan man förstå Lars Kinströms intresse för den Rabeska släktens koppling till Katarina I av Ryssland.

Många rykten cirkulerade under 1700-talet och 1800-talet. Speciellt runt 1810 skrevs mycket i Stockholms olika tidningar. Utdrag kommer senare att läggas in här.

Det pratas om ett brev skrivet av Steph. Hellstadius 1727 och avskrivet och vidimerat av l S.G. Vilskman. Det skickade till någon i ätten Rabe. Hellstadius var en avlägsen släktning till familjen Rabe. Detta brev finns publicerat i en bok som finns på Borås bibliotek som ej finns till utlåning.
Det finns också med i en bok i 5 delar som berättar en del om myten. Boken heter "Försök till en korrt beskrifning om Skara stift" och skrevs av P.E. Lindskog 1812-1816. Här hänvisas också till ett brev skrivet av adjunkten i Rångedala Mårten Sundbom och skickade till Prosten Doktor Sven Wilskman 1745.

1880 utgav J.Grot en artikel om Katarina I härkomst i boken Historiskt bibliotek / utgiven av Carl Silverstolpe I Stockholm 1875-1880. Artikeln sammanfattar de rykten som var i svang i Sverige och går sedan in på en brevväxling mellan Makarov i Petersburg och Repnin i Riga. Båda var i Katarinas tjänst. Brevväxlingen handlar om människor som troligen var släkt med Katarina.

Svenska släktkalendern 1917 innehåller en beskrivning av släkten Rabe, där man med bestämdhet avvisar alla tankar på att släkten skulle vara släkt med Katarina I av Ryssland.

Birgit Th. Sparre skriver en "julsaga" i Ulricehamnsbygdens jul 1953 som jag helst skulle vilja återge i sin helhet men som här bara blir ett referat. "Den helige Olofs Krona" tolkar jag som en saga men är intressant för den berättar om en annan myt som går ihop med Katarinamyten. Om någon vet mer om grunderna för denna myt så hör gärna av er.

Sven Rabe skrev en artikel i Sjuhäradsbygdens jul 1947 med en del intressanta infallsvinklar.

I våra uppslagsböcker står det inte mycket om henne. I Svensk uppslagsbok 1956 år upplaga, som hämtar sina uppgifter ur J. Grots artikel från 1880, säger man att hon är en möjl. dotter till en litauer Samuel Skavronskij,.

Nationalencyklopedin 1993 hävdar med bestämdhet att hon var Litauiska men i sitt första äktenskap gift med en svensk dragon. Nationalencyklopedin ger dock ingen referens till varifrån man hämtat informationen.

I tidningen Populär Historia nr 3/96 finns en artikel om Katarina I där Charlotta Sjöstedt presenterar vad som verkar vara den idag mest vedertagna källan säger.

Varje gång någon hittar Lars Kinströms dokument, bland tingsprotokollen, så väcks myten till liv igen. Jag fann den där 1992 med hjälp av genealogiska föreningen. och nyligen fann släktforskaren Rolf Ekelund den och skrev en rad till Populär Historia.

En helt annan variant på myten lever i Jämtland. För en tid sedan fick jag ett mail som berättar att där tror man att Katarina hade ättlingar i Jämtland. Själv var hon från Tavestehus i Finland och först gift med regementskvartermästare Bertil Clas Hasselkvist vid Åbo läns infanteriregemente. Många ättlingar finns kvar i Jämtland idag. Även i Jämtlandsvarianten förekommer en brudkrona.

Myterna kommer att fortleva.